Standarden EN 17166 ställer tuffare ErP-krav på tillverkare


Björn Jonsson, Kvalitets- och Marknadschef på ebm-papst
berättar om hur ErP-kraven förändras med ny standard EN17166

Även om Ekodesigndirektivet har namnet ErP2015 (ErP, Energy related Products) var det redan den 1 januari 2013 som direktivets första nivå för fläktar infördes. Från den dagen ställdes det krav på att alla motordrivna fläktar med en tillförd effekt på mellan 0.125 kW och 500 kW som såldes på marknaden uppfyllde den första miniminivån i direktivet. Konsekvensen blev att verkningsgraden för fläktar stramades åt betydligt. Effekten blev att ca 30 % av alla fläktar på marknaden inte uppfyllde kraven. I augusti 2015 blev kraven ännu tuffare när direktivets nivå två trädde i kraft och därmed var det ytterligare ca 20 % av alla fläktar som inte höll måttet.
För ebm-papst var situationen en helt annan: ebm-papst medverkade aktivt i arbetet med Ekodesigndirektivet och vetskapen om de nya krav som skulle komma ledde till att ett intensivt utvecklingsarbete inleddes i ett tidigt skede. Äldre fläktar fasades ut och ersatts av fläktar med EC-motorer. Arbetet bedrevs inom ramarna för ebm-papst utvecklingsstrategi GreenTech och under mottot ”Ready for ErP2015”. Resultatet blev att ebm-papst redan 2010 kommit så långt i utvecklingsarbetet att i princip alla företagets EC-fläktar då uppfyllde kraven i ErP2015. Tystare, högre verkningsgrad, lägre vikt och helt nya möjligheter till energibesparingar gjorde att EC-fläktarna mycket snabbt fick en stark marknadsposition.

Ett otydligt direktiv skapade osäkerhet

Det är inte helt enkelt att få en överblick av det EU-direktiv som ofta kallas ErP. Produkter som omfattas av Ekodesigndirektivet delas in i så kallade ”lots”. Det finns ett 20-tal olika lots och fläktar ingår i Lot 11 och det är direktivets förordning 327/2011 som anger de krav som ställs på fläktar. Direktivet offentliggjordes i april 2011 och även om det de första åren orsakade både utmaningar och problem för många tillverkare har direktivet haft stor betydelse. Under 2018 gjordes bedömningen att regleringen av fläktmarknaden lett till att ca 46 800 GWh energi eller 21,5 miljoner ton CO2 hade sparats sedan 2012.
Utmaningarna har bland annat bestått i den osäkerhet som ett inte alldeles tydligt direktiv orsakat. Förordningen 327/2011 har också reviderats vid ett par tillfällen med stegvis skärpta krav på fläktars energieffektivitet. Ändå har regelverket inte varit tydligt definierat och det har funnits undantag som bidragit till osäkerheten på marknaden. Ett sådant var att ErP-direktivet skulle inkludera fläktar ”integrerade i andra energirelaterade produkter”. Formuleringen var vag och lämnade utrymme för olika tolkningar.



I arbetet med att revidera EU-direktivet har ebm-papst arbetat för att bl a få gehör för två viktiga principer. Den ena är att direktivet bör gälla alla fläktar oavsett om de är installerade i andra produkter och system, eller används som "stand-alone" fläktar. Detta är det bästa sättet att stoppa ineffektiva fläktar, som ingår i importerade produkter och som används inom EU. Den andra är att kraven på energieffektivitet kan bli ännu tuffare. Faktum är att verkningsgraden hos många fläktar på marknaden kan höjas betydligt över de gränsvärden som trädde i kraft 2015.
Det skulle resultera i ännu större energibesparingar och en minskad miljöpåverkan. ebm-papst ser det också som viktigt att det finns riktlinjer för hur energieffektiviteten och verkningsgraden hos fläktar ska mätas för att de ska uppfylla minikraven i förordningen 327/2011.

Förordningen 327/2011 gäller även när fläktar är inbyggnadskomponenter


Det har funnits krafter på fläktmarknaden som under revideringsarbetet med 327/2011 argumenterat för att exkludera integrerade fläktar som byggs in i andra produkter och system från direktivet. Integrerade fläktar är komponenter som ingår i exempelvis ventilationsenheter, luftbehandlingsenheter, kyl- och luftkonditioneringsenheter. Motståndare till direktivet har hävdat att regleringen av sådana fläktar orsakar en onödig belastning på deras utvecklingsarbete utan att det ger några fördelar.

Björn Jonsson, som är marknadschef på ebm-papst i Järfälla, är glad att direktivet inte förändrats så att dessa fläktar undantas. ”Att utesluta integrerade fläktar från förordningen skulle skapa en möjlighet att undvika kraven i ErP2015. Min uppfattning är att det skulle leda till förvirring och stor osäkerhet. Det skulle också kunna leda till utveckling av produkter där en del svarar upp mot kraven i direktiven, medan andra produkter utvecklas som är mindre energieffektiva. Det skulle vara olyckligt därför att en stor del av de besparingar som uppnåtts efter införandet av ErP2015 kommer från fläktar som är integrerade i andra produkter bl a ventilationsenheter”.

Idag är förordningen 327/2011 tydlig med att alla typer av fläktar med en tillförd effekt på mellan 0,125 kW och 500 kW berörs. Oavsett om det är axialfläktar, radialfläktar med framåtböjda och bakåtböjda skovlar, tvärströmsfläktar och diagonalfläktar som används för sig eller som inbyggnadskomponenter så täcks de in av förordningen.

Standarden EN 17166 innebär tuffare krav för aggregattillverkare

Den nyligen införda standarden EN 17166 är ytterligare ett viktigt steg i att uppnå de mål som satts upp för ErP2015. Målsättningen är ju att fläktar ska bli allt mer energieffektiva, men för att kontrollera energieffektiviteten hos en fläkt krävs det också att enhetliga regler och metoder tillämpas. Här har det funnits något av en gråzon tidigare vilket är olyckligt då en förutsättning för CE-märkning är att en fläkt uppfyller de minimikrav för energieffektivitet som anges i förordningen 327/2011. Med EN 17166 finns nu en teknisk standard som anger förfaranden och metoder för att kontrollera energieffektiviteten, och den anger också vilken minimikonfiguration en fläkt ska ha för att omfattas av förordningen. Alla komponenter av betydelse måste ingå vid mätningen.

”Standarden är viktig då den bidrar till en ytterligare tydlighet i förordningen 327/2011. Det ser vi på ebm-papst som något väldigt positivt. Tidigare har det inte varit ovanligt att energieffektiviteten för en fläkt har angetts genom att tillverkare multiplicerat de bästa värdena för olika komponenter som ingår i en fläktlösning. Detta leder många gånger till alldeles för optimistiska kalkyler över energieffektivitet och verkningsgrader. ebm-papst menar att man istället måste ta fram mätvärden för kompletta fläktlösningar. EN 17166 är ett viktigt steg framåt, men det är också en standard som ökar kraven på många aggregattillverkare som ska CE-märka sina produkter. En aggregattillverkare som i sina produkter använder olika konfigurationer med fläktar och fläkthus måste nu mäta och verifiera alla konfigurationer som egna produkter”, säger Björn Jonsson.

Även EN 17166 lämnar utrymme för tolkningar och den europeiska branschorganisationen EVIA (The European Ventilation Industry Association) har därför tagit fram en information som ska underlätta tolkningen av den nya standarden.

En komplett fläktlösning från ebm-papst är ett tryggt sätt att uppfylla kraven i ErP 2015 och EN 17166

Av EVIA:s information framgår exempelvis att en fläkt som ingår som en komponent i en tillverkares aggregat eller systemlösning ska åtföljas av en testrapport som anger vilka delar av en fläkt som ingått vid en mätning av bl a energieffektiviteten. För aggregattillverkare är det också viktigt att förstå det ansvar som inträder om tillverkaren på egen hand skulle göra någon ändring i en fläktkonfiguration. Den anses då som en ny produkt och aggregattillverkaren blir ansvarig för att kraven i förordningen 327/2011 uppfylls. I EN 17166 finns ytterligare regler som har stor betydelse för många tillverkare.
”Det blir tids- och resurskrävande för tillverkare att ha full kontroll på att de nya reglerna följs när fläktar ingår som komponenter. Istället för att själva arbeta med att konfigurera olika fläktlösningar, med det merarbete som detta innebär som en följd av EN 17166, kan vi hjälpa till med kompletta och större lösningar som redan uppfyller alla krav. Här finns stora tidsvinster att göra samtidigt som man får en garanti för att alla regler efterlevs”, avslutar Björn Jonsson.